livetsomsunnit.blogg.se

Hej och välkomna till det femte inlägget av min blogg: livetsomsunnit.

Detta inlägg skall beröra en specifik aspekt inom religiösa riter, nämligen övergångsriter. Vad som utmärker denna form av riter är dess sällsamma förekommande samt att de beskriver ens persons övergång från ett livsstadium till ett annat. Till skillnad från högtider vilka i de flesta fall återkommer årligen så sker övergångsriter antingen endast en enstaka gång eller som sagt oerhört sällan. Inom Islam finns det ett flertal exempel på detta såsom: giftermålet, begravningen, omskärelsen (khitan) och i vissa fall definieras även hajj (se tidigare inlägg för referens) som en övergångsrit. Dock skall jag idag endast analysera två av dessa ovannämnda exempel, khitan samt begravningsriter.

När det kommer till anledningar för khitan kan man först och främst argumentera utifrån de medicinska fördelarna denna akt resulterar i. Diverse forskning har bevisat att omskärning främjat hygien vid penis då det är lättare att tvätta i abstinens av förhuden. Detta leder till minskad risk för urinretention eller infektioner vilka i kroniska fall kan mynna ut i cancer i penis (dock högst ovanligt). Även sexuellt överförbara sjukdomar är åkommor som till viss del kan motarbetas via omskärning vilket uppenbarligen utgör ännu ett positivt motiv för khitan. Men det förekommer självklart ett religiöst perspektiv i förhållande till detta. Muslimer beskriver omskärelsen främst som en viktig kulturell tradition då den ej förekommer i koranen. Däremot nämns omskärelse i haditherna (se tidigare inlägg för referens) vilka påstår att Muhammed skall ha varit omskuren och även uppmanat varje muslimsk pojke till att omskäras på den sjunde levnadsdagen. Detta påbud följer majoriteten av muslimer världen över, även om ingreppet som regel kanske sker senare än anmanat. Efter att en pojke omskärs tillhör denne den muslimska gemenskapen. Denna rit utförs för övrigt av så kallade mutel vilket betecknar manliga omskärare. Som sagt sp ser majoriteten av muslimer ofta på detta som en religiös rit då det i grund och botten härstammar från kulturella ståndpunkter.

Även den kvinnliga omskärelsen (eller könsstympningen) förekommer bland muslimer. Detta är likaså av kulturell natur då majoriteten av de kvinnliga omskärelserna faktiskt förbjuds enligt religionen. Det finns i princip inget konkret religiöst stöd för könsstympning. Dock, värt att nämna är det faktum att det finns olika kategorier bland könsstympning såsom klitoridektomi, excision, infubulation med mera vilka samtliga ofta avvisas. Detta ämne har alstrat varierande åsikter bland muslimer då vissa anser det som lovvärt, andra är neutrala medan resterande kategoriserat det som otillåtet. Ca 3,9 miljoner kvinnor könsstympas varje år (detta förekommer i varierande religioner samt kulturer världen över) varav många ingrepp dessutom utförs med bristfällande utrustning, ingen bedövning samt av inkompetenta individer. På grund av dessa faktorer lider många kvinnor av allvarliga hälsokomplikationer förutsatt att de ej avlider redan under ingreppet. Den kvinnliga könsstympningens fortlevnad baseras ofta på den traditionella tron eller synen på kvinnors status och roll. Det anses också vara en del av den rit som ska initiera den unga flickan i vuxenvärlden. Jag har personligen aldrig upplevt, åskådat eller medverkat i någon form av feminin könsstympning, däremot är jag själv omskuren (ett val jag hade minimalt inflytande över då det fastställdes redan på min sjunde levnadsdag).

Något som dock samtliga människor, oavsett ursprung, förutsättningar eller ideologier tvingas uppleva och bemöta är döden. Inom Islam skiljer sig dock synen på döden förvånansvärt mycket i förhållande till västvärlden. Döden är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Muslimer skall ej sörja sina döda överdrivet mycket då de avlidna träder in i ett andligt stadie, deras liv fortgår alltså varav det inte finns några osjälviska anledningar till sorg. Vid extrema fall har mödrar forcerats till att utebliva vid deras barns begravningar eftersom det skulle alstra för mycket förtvivlan och tragik. Själva begravningsceremonin med all dess aspekter tas dessutom oerhört seriöst och strikta regler skall uppfyllas. Det är till exempel lagstridigt med kremering då kroppen bör begravas i jorden och helst utan kista eller liknande förvaring. Kvarlevorna torde dessutom tvagas (ghasl) av familjemedlemmar från samma kön. Själva ghasl omfattar 3 tvättningar, från topp till tå (i just den ordningen) och när detta är fullbordat inleds följande sed. Kroppen sveps nu in i stora vita tygstycken som hålls i schack via 4 band placerade vid huvudet, fötterna samt 2 runt midjepartiet. Om individen i fråga har utfört hajj och besitter vallfärdsklädsel torde detta vara det tyg som används vid ceremonin. Eftersom simplicitet är centralt lämnas kroppen endast i bemälda tyg. Smycken, annan klädsel eller föremål hör ej till den muslimska traditionen. Efter att detta har genomförts bärs kroppen på en bår till antingen moskén eller gravplatsen varav salat al-Janaazah (den allmänna förpliktelsen och begravningsbönen) inträffar. Vid salat al-Janaazah föredras om somliga av den avlidnes relaterade närvarar och utför bönen. Slutligen sänks kroppen ner i graven (med ansiktet riktat mot Mecka) då någon kunnig läser stycken ur koranen. De anhöriga strör därefter jord över kroppen och ber i stillhet över den döde. Allt detta sker enligt sedvänjor helst inom 36 timmar.

Dessa riter är en självklarhet i exempel Isfahan men i Sverige gäller andra föreskrifter och normer vilket resulterar i komplikationer. Jag har personligen känt effekten av detta faktum då specifika närstående har haft det besvärligt att fullfölja våra konventioner på ett korrekt sätt. Skatteverket måste till exempel först registrera dödsfallet innan en begravning kan praktiseras vilket har försvårat kravet angående begravning inom 36 timmar. Enligt arbetsmiljöskäl tillåts dessutom ej liken att begravas utan kista (något som prefereras inom muslimsk tro) vilket lett till kompromisser. Man har förmåtts använda den enklaste av kistor möjligt.

Karim Amini.